"Förr i tiden lärde sig elever att sitta still - nu måste vi lära dem att röra på sig"

Kalle Zackari Wahlström är tillbaka med det nya tv-programmet Gympaläraren. Där försöker han få eleverna i sin gamla högstadieskola att röra på sig mer och blir chockad av mötet med verkligheten.

Unga rör på sig allt mindre och mår allt sämre. Sverige är i dag ett av de länder i Europa som satsar minst på schemalagd fysisk aktivitet i skolan. Kalle Zackari Wahlström vill göra något åt saken och bestämmer sig för att åka tillbaka till sin gamla högstadieskola i Ösmo. Där möter han sin största utmaning någonsin, något du kan se i SVT-programmet Gympaläraren.

Hur var det att spela i Gympaläraren?

- Superkul! Det var stort att få lära känna alla underbara ungdomar, det var så jävla värt. Jag har aldrig haft ett jobb som varit så värt förut, säger Kalle Zackari Wahlström.

Vad menar du?

- Jag har aldrig förstått vad folk menar när de säger att det är så belönande att jobba med ungdomar, jag har mest tyckt att det verkar jobbigt. Nu fick jag uppleva att det verkligen är så sjukt belönande. Men som vägen bakom alla fina belöningar så var det också väldigt jobbigt. Det var ett drabbande tv-program, säger han och fortsätter:

- I vanligt fall följer vi ett manus och spelar in efter det. Den här gången hade vi inställningen att vi verkligen skulle vara i skolan, bygga relationer och lära känna barnen. Och det tar mycket energi. När någon fick stryk blev jag drabbad och ledsen. När moppekillens moppe gick sönder för tredje gången mitt i natten fick jag åka och hämta den. En tredje skar sig i handen och ville ha med sig mig till akuten. Det var supersvårt att stänga av, hela inspelningen var jätteomvälvande för mig. Så här har mitt liv sett ut sedan i somras och jag har fortfarande daglig kontakt med alla de här eleverna.

Hur ska vi lösa problemet med att barn rör på sig för lite?

- Det som är härligt med det här problemet är att det är lätt att lösa. Det enda som krävs är tid och att vi prioriterar det. Barn vill röra på sig, men det kräver att vi gör något för att erbjuda dem möjligheten. Det kan handla om att det finns ett pingisbord på rasterna i skolan eller att man som förälder tjatar och frågar för att få med dem på olika aktiviteter.

Finns det någon förklaring till att det blev så här?

- Historiskt sett har barn skött det där själva. Det roligaste de kunde göra var att leka, det fanns inget att kul att göra om de satt still. Det var tråkiga saker på tv och att läsa böcker var inte kul. Men i dag så är det roligare att spela tv-spel än att röra på sig. Förr i tiden lärde sig elever att sitta still - nu måste vi lära dem att röra på sig.

Första avsnittet har redan sänts på SVT. Vad har du fått för reaktioner på programmet?

- Det är så himla kul att höra att många människor tycker att det här är viktigt. De håller med mig och förstår problemet och det ger mig hopp. De enda som har blivit sura är vissa lärare som är arga för att jag kallar det för gympa i stället för idrott och hälsa.

Du har själv ett barn, lyckas du aktivera honom?

- Jag brottas jättemycket med de här frågorna och tycker det är supersvårt att aktivera honom eftersom min son inte tycker så mycket om träning. När jag var liten tyckte jag inte heller att det var kul men sedan hittade jag hockeyn. Min son har precis hittat parkour och det gillar han. Dessutom har forskning visat att det enda som säkert funkar är att vara utomhus mycket, ju mer barnen är utomhus desto mer rör de på sig. Men det räcker inte med att säga "gå ut" till ett barn utan som vuxen måste man själv vara med och kanske göra upp en eld eller så, då blir det roligt.

Gympan har ett oförtjänt dåligt rykte.

Varför är så få barn med på idrotten i skolan?

- Kanske har många föräldrar dåliga minnen från gympan från när de var små som de överför på sina barn. Gympan har ett oförtjänt dåligt rykte. Sedan finns det många problem, som att många känner sig otrygga. Det syns så tydligt på idrotten när man gör fel. På matten så syns det inte på samma sätt, då är det bara att hålla käften och få ett dåligt betyg. Men om du är usel på fotboll så märks det när man spelar och det värsta tonåringar vet är att göra bort sig. Men vi har ju skolplikt i Sverige och vi kan inte nöja oss med att otrygga elever inte är med. Eller att andra inte deltar för att de inte vågar duscha eller är rädda för att bli fotograferade i omklädningsrummet, utan vi måste göra något åt det. De som är allra mest otrygga och som sportar minst på fritiden är de som behöver skolidrotten allra mest. Därför måste vi vuxna stötta barnen och tycka att den här frågan är viktig


Gympaläraren sänds på tisdagar klockan 20.00 i SVT1. Foto samtliga bilder: Janne Danielsson/SVT

Kalles snabba tips till andra föräldrar

• Inse att det här är viktigt. Barn behöver, precis som vuxna, röra på sig. Det finns en myt om att barn stannar i vikt men det är inte sant. Alla barn kräver träning. Eftersom barns liv styrs av vuxna har du som förälder ett stort ansvar.
  
  
• Var utomhus med dina barn. Hur mycket tid de tillbringar utomhus påverkar hur mycket barnen rör på sig.
  
  
• Packa gympakläderna kvällen innan. Skapa förutsättningar som gör det enklare för ditt barn att delta än slippa undan.

5 alarmerande fakta om svenska skolbarns hälsa

1. De har nästan minst skolidrott i Europa. Svenska grundskoleelever har bara 56 timmar schemalagd idrott per läsår, vilket är lägst i Norden - och i bottenskiktet i hela Europa (plats 24 av 31). Nationerna i toppen av listan har över 100 timmar idrott per läsår.
   Källa: EU-kommissionen
   
   
2. Många skolkar från idrottslektionerna. Enligt en studie som gjordes på 172 skolor 2010 deltog i genomsnitt 20 procent av högstadieeleverna inte i idrottslektionerna.
   Källa: Skolinspektionen
   
   
3. Vart femte barn är överviktigt. Vart femte barn i yngre skolåldern är överviktigt. Problemet är mest utbrett bland familjer med låg inkomst och låg utbildningsnivå.
   Källa: Sveriges riksdag
   
   
4. Stillasittandet ökar. Få skolelever i Sverige uppnår WHO:s rekommenderade dos av fysisk aktivitet (en timme om dagen). Samtidigt har andelen barn som tillbringar mycket tid framför en skärm - fyra timmar eller mer per dag - ökat, primärt bland pojkar. Källor: Folkhälsomyndigheten, Sveriges riksdag
   
   
5. Den psykiska hälsan försämras. Psykiska besvär som nedstämdhet och sömnsvårigheter ökar, likaså somatiska besvär som huvudvärk och magont. Bland 15-åriga flickor är andelen med regelbundna besvär av detta slag den högsta sedan mitten av 80-talet.
   Källa: Folkhälsomyndigheten

LÄS MER: Träna med Kalle Zackari Wahlström

LÄS MER: Svett & etikett-Kalles träningstips inför semestern

LÄS MER: Den ofrivillige träningsförebilden

LÄS MER: "Att lyfta skivstänger känns pinsamt när man lyfter säck"