Så går det i kampen mot perflourerade ämnen Image

Så går det i kampen mot perflourerade ämnen

Det är den vattenavvisande impregneringen som gör att jackan håller dig torr. Men att vattnet pärlar sig och rinner av kan skada naturen. Outdoor-företagen kämpar för att hitta miljövänliga alternativ till perflourerade ämnen.

Om du gillar utomhusaktiviteter bryr du dig sannolikt om miljön. Tyvärr är många ytterplagg som är tekniskt avancerade, smuts- och vattenavvisande impregnerade med perfluorerade ämnen (PFAS). De är mycket svåra att bryta ned och kan vara skadliga för både människan och miljön. Trots att perfuorerade ämnen använts sedan mitten av 50-talet var det först i början av 2000-talet som man kom på hur farliga de är. De har visat sig de leverskador, påverka fettmetabolismen, immunförsvaret och reproduktionsförmågan. De långkedjiga varianterna, som PFOS och PFOA har historiskt varit mest använda, men är också de som är farligast.

- Det är ingen tvekan om att speciellt de långkedjiga PFAS med fler än åtta kolatomer, till exempel PFOA, är hormonstörande och inte ska användas. PFOA är till och med förbjudet i Norge. De perflourerade ämnena med sex kolatomer och mindre har en betydligt mindre påverkan. Hur mycket håller vetenskapen på och diskuterar, säger Lennart Ekberg, hållbarhetsdirektör på Haglöfs.

Användningen av ämnena är redan i dag reglerad och fler förbud är på gång. I dag bedöms impregnering av textil och läder stå för mindre än fem procent av världens totala användning av dessa ämnen. Målet är att mode- frilufts- och sportindustrin ska ha fasat ut alla farliga kemikalier från hela leverantörskedjan till år 2020, men än så länge finns inga fullgoda alternativ som är lika vattenavvisande. Det finns också en risk med att byta ämnen till andra som det forskats mindre på.

- På sikt vill alla förstås att alla typer av PFAS ska ersättas av andra och bättre alternativ. Vi använder fortfarande C6-impregneringar på våra skalkläder eftersom det i dag inte finns PFAS-fria alternativ som klarar de funktionskrav som är nödvändiga i en utsatt miljö. Har du en undermålig impregnering eller vattenavstötning på ett skalplagg så kan inte vattnet pärla av och yttertyget på plagget suger upp vattnet. Det kan vara en stor risk, särskilt i fjällmiljö, där du inte snabbt kan söka skydd. Dessutom skulle det nog upplevas som mycket okomfortabelt av användaren om inte skalplagget fungerar som det är tänkt.

"Avgiftningen" inom branschen står högt upp på dagordningen och många märken har effektivt jobbat för att fasa ut PFAS ur produktionen. Det arbetet blir extra aktuellt då det nyligen hittats miljöskadliga fluorkarboner i avlägsna vildmarksområden över hela jordklotet.

- Som sagt, vi använder PFAS-impregneringar men bara på skalplagg som vi ställer högst vattenavvisningskrav på. På övriga produkter, där kravet på en bra vattenavvisning inte är lika stort, som till exempel friluftsbyxor och softshell, använder vi sedan länge PFAS-fria alternativ.