Vi er mange som drømmer om å bli bedre, snyggare och smartare. To forskere bestämde sig för att ta reda på om det går att optimera sig själv, och träning visade sig vara ett av de mest givande sätten.
I dag forventes alle vil bli bedre versjoner av seg selv og det finnes et stort fokus på teknologi som skal hjelpe oss å logge og granska våre liv med hjelp av siffror. En app i telefonen viser hvor mange steg du har gått mens en annen räknar sömntimmarna.
- I mange henseender forventer vi å drive oss selv som små mikrobedrifter. Vi lever våre liv etter ulike mål og deler opp vårt liv og vår hverdag i ulike prosjekt og appar som skal hjelpe oss å holde orden på vår familie og hva vi gjør på jobben. Det eksisterer en konstant påminnelse om at vi skal bli bedre, sier Carl Cederström som er docent i bedriftsekonomi.
SHOPPA HÄR: Skorna och kläderna för nästa löptur
Sammen med vennen og professoren i organisasjonsteori, André Spicer, ägnade Carl Cederström ett helt år att bli sitt bästa jag. Under det tolv måneder lange eksperimentet i selvoptimering, som resulterte i boken Den vilda jakten på ett bättre jag, testet forfatterne ulike måter å bli bedre på tolv ulike områder i livet. Det gjaldt alt fra penger og produktivitet til kropp og hjerne. Hans råd etter eksperimentet? Gör det inte.
- Boken var ett långt reportage där vi skildrade en värld och en kultur som handlar om att man ska optimeras. Det er jo ikke meningen at vi skal inspirere andre til å gjøre samme sak.
Til tross for at han har funnet en del effektive verktøy, alternative innlæringsmetoder og minnestekniker som kan hjelpe oss til å bli mer produktive og lære oss nye saker, er han tveksam til å legge energi på selvoptimering.
- Det som er negativt eller farlig er om vi ständigt ska gå runt och påminna oss om våra tillkortakommanden och analysera och granska våra liv utifrån hur vi kan bli bättre. Da finnes det en risiko for at vi blir for selvkritiske, blir dårlige og kjenner skuld og skam.
Skulle du si at vi blir lyckligare av att bara acceptera hur vi är i stället för att bli bättre versioner av oss själva?
- Ja, det tror jeg absolutt. Jeg stiller meg ju väldigt kritisk till ett samhälle som fostrar och socialiserar de flesta i en individualistisk kultur som handlar om att skärskåda oss själva och hela tiden se hur vi kan bli bättre enligt en marknadsekonomisk logik. Det vill säga hur vi kan förstärka vårt personliga varumärke genom att nätverka eller ta oss fram på karriärstegen. Mye av det har å gjøre med spørsmål om ansettelsesbarhet. Så jeg önskar att vi som människor ska slippa förhålla oss till oss själva, inte bara att vi ska vara mindre självkritiska utan också slippa se oss själva som en form av vara.
Träning er en av de mest demokratiske formene for selvoptimalisering, mener Carl Cederström.
Ett undantag är träning. Kroppen er en av de få tingene du faktisk kan optimere på en tilfredsstillende måte, mener Carl Cederström. Som de själva skriver i boken så är livet orättvist och odemokratiskt - utom på gymmet.
- Vi lever jo i en tid der de aller fleste kjenner et sterkt krav på å være produktive og oppvisa noen form for progresjon. Samtidig har de fleste av oss jobb som er av en ganska abstrakt karaktär där det är svårt att uppvisa en exakt relation mellan slitet vi gör och utfallet som sedan sker, säger han och fortsätter:
- I den meningen är gymmet en av de sista platserna där den klassiska protestantiska arbetsetiken fortfarande gäller. Går du dit og legger ned den tiden som kreves og spiser som man skal, så blir det ju (for de fleste) faktiskt direkt synbara resultat. Där tror jag att gymmet har den typen av spelregler som många hade önskat fanns på fler ställen.
Radera listan med projekt som ska göra dig till en bättre person. Skippa tanken om å bli versjon 2.0 av deg selv. Lägg i stället din tid på saker där du får lön för mödan, som ett roligt träningspass!
SHOPPA HÄR: Kitta dig inför nästa träningspass
LÄS MER: 3 äventyr du vill uppleva i sommar
LÄS MER: Hvordan får jeg magrutor?
