En manlig idrottsman tjänar 72 gånger mer än en kvinnlig. Det er høy tid for forandring!
Den 8. mars innledes den internasjonale kvinnedagen. Det er en ypperlig anledning til å se nærmere på hvordan menn og kvinner i ulike bransjer jobber sammen. I sportsvärlden är klyftorna mellan könen fortfarande stora, även om flera instanser och organisationer arbetar för att göra branschen mer jämställd. En av dem er Riksidrottsförbundet.
- Det her ska inte klassas som kvinnofråga, utan som en idrottsutvecklingsfråga. Alla oavsett kön ska kunna vara med och förändra idrottsvärlden, säger Sofia B Karlsson, sakkunnig och utbildningsansvarig inom jämställdhet och inkludering på Riksidrottsförbundet.
Män och kvinnor värderas olika
Enligt Statistiska centralbyrån tjänar kvinnor 89 procent av männens lön, men skillnaderna inom idrottsvärlden är på sina håll större än så. 2017 gjorde SVT en undersøkelse om idrettslöner. Man tittade då på 7 idrotter och valde ut 143 landslagsidrottare från fotboll, ishockey, alpint, skidskytte, simning, friidrott, golf och längdskidor. SVT fikk fram informasjon om lønningene til 108 av personene og resultatet var hisnande: De kvinnliga landslagsidrottarnas genomsnittliga månadsinkomst var 18 890 kronor. Mannens tilsvarende sum? 1 358 551 kroner i måneden. Mannens inntekt var altså 72 ganger høyere enn kvinnornas.- Skillnaden i löner handlar delvis om vem man ser som den "riktiga" utövaren av sporten och hur man värderas som man respektive kvinna. Flickor och kvinnor behöver ofta bevisa sig innan man satsar pengar på dem, men det är en självklarhet och tradition att satsa pengar på män, säger Sofia B Karlsson och fortsätter:
- Her kan man begynne med å ta en titt på seg selv og sin forening eller forbund. Hva baserer jeg mitt beslut på i den her frågan, är det ett aktivt val eller är det gamla traditioner? Hva bygger vi oppdelingen av ressurser på og hvorfor gjør vi det? Vi behöver få in tänket att det ska bara självklart att fördela resurser jämnt.
Sofia B Karlsson jobber som sakkunnig og utdanningsansvarlig innen likestilling og inkludering på Riksidrottsförbundet.En speiling av samfunnet i stort
Så hvorfor er idrotten ikke jämställd? Det handler förstås om flera saker. En av dem er at vi ikke ser elitidrottare som yrkesutövare, menar Shadé Jalali, branschansvarig och opinionsbildare på Unionen.- Når vi kollar på idrotten så ser man den ikke som ett riktigt yrke, och då verkar det som om man kan bete sig lite hur som helst och kringgå vanliga diskrimineringslagar. Jag har gjort två undersökningar som gäller elitfotboll och elithockey, och det visade att män sitter på nästan alla poster. Domare, coacher, fysiologer, ordförande - alla. Og det gjelder både for kvinnliga och manlig lag, sier Shadé Jalali.
- Det handler om tradisjon, at idrettsrörelsen från början formades av män, för män. Den kulturen har levt kvar. Gjennom Me too og Time out ble mange maktstrukturer enda tydeligere. Förändringar sker men det är bra en bit kvar, säger Sofia B Karlsson.
Hva kan vi gjøre da?
- Dels må vi se over ressursene som finnes i dag. Argumentet om at kvinner ikke spiller på samme nivå og derfor ikke kan få mer penger holder ikke. Vi behöver ta större kliv när det gäller att satsa på jämställdhet. Fler karriärvägar inom idrotten behövs, idag finns det färre för kvinnor än för män. Når en kvinne slutar med sin idrott är det vanligt att de utbildar sig till något helt annat, medan män sällan gör detsamma. Man kan ikke vilja ha ett mer jämställt samhälle som man och inte flytta på sig, säger Shadé Jalali.
"Argumentet om at kvinner ikke spiller på samme nivå og derfor ikke kan få mer penger holder ikke", sier Shadé Jalali, bransjeansvarlig og opinionsbildare på Unionen.Hva kan spesifikke menn gjøre for å få til en endring?
- Menn har et ekstra stort ansvar. Tilhör man normen har man möjligheten att bidra till förändring. Du kanske har tillgång till rätt rum, du kanske har en position med mycket makt. Män har både en möjlighet och ett ansvar i att se sin egen del i den här frågan, men också att se andra som inte har den självklara positionen, säger Sofia B Karlsson.Rikdsidrottsförbundets jämställdhetsmål
Inför fotbolls-VM förra året slog en fransk lag fast att landets stora idrottsfederationer ska bestå av minst 40 procent kvinnor. Det skal føre til at flere kvinner velger å bli fotballspillere, domare, lagtränare eller klubbledare. Lagen ingår i en reform gällande ökad jämställdhet mellan män och kvinnor i allmänhet i landet.
I Sverige har Riksidrottsförbundet satt opp likestillingsmål for år 2025. Det övergripande målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma idrotten och sitt deltagande i idrottsrörelsen.
- Det vi arbeider utifrån är mål som idrottsrörelsen tillsammans satt upp. Vi följer upp dem genom rapporter som publiceras på vår hemsida, rf.se. De uppföljande rapporterna har bland annat handlat om könssammansättning i specialidrottsförbundens styrelser och valberedningar, jämställdhet bland idrottens ledare och i år följer vi upp föreningars arbete med jämställdhet. Vi har också en stor utbildningssatsning där vi fyller på med kunskap om maskulinitetsnormers påverkan på idrottsmiljön, säger Sofia B Karlsson och fortsätter:
- Om det er en organisasjon eller et forbund der det finnes få kvinner og mange menn så må man stille seg spørsmålet: Hvorfor ser det ut som det gjør i vår organisasjon? Varför trivs män så bra och varför kommer inga kvinnor in här? Vi jobber utifrån ett normmedvetet perspektiv, forklarer Sofia B Karlsson.
