Att träna kan bli en smärtsam historia. I alla fall om du drabbats av en överbelastningsskada. Sjukgymnasten Dave Long forteller om de vanligaste skadorna på gymmet - och hur ska göra för att bli återställd.
Hvis du ikke utfører styrkeøvelsene på en korrekt måte, kan det i verste fall føre til at du får vondt.
Det kommer ständigt nya träningstrender och mängder av träningsprogram finns lättillgängliga på internet. Att röra på sig regelbundet är bra för hälsan, men om du inte tränar på rätt sätt kan det leda till skador. Dave Long, sjukgymnast og arbetsterapeut med over 30 års erfaring av idrettsskader både i Sverige og USA, forteller at de vanligaste skadorna bland idrottsaktiva är överbelastningsskador i olika former. Du kan känna igen en sådan skada genom att det gör ont att trycka på området, eller muskeln.
- En overbelastningsskada oppstår når den belastede muskelen brister. Det begynner som mikroskopiske brister i senan. Behandlar du ikke muskeln, kommer proteinet ut i vevet og forårsaker irritasjon og betennelse. Det er derfor du får ont, sier Dave Long.
Beror overbelastningsskader på at jeg trener feil, eller for ofte?
- Både og. Väldigt många av skadorna, oavsett om du tränar på elitnivå eller motionsnivå, beror på felaktigt träningsupplägg. Du tränar fel och för mycket. Skadorna har dessutom krupit ner i åldrarna, numera kommer även barn och ungdomar in med överbelastningsproblematik.
Vi svenskar gillar att röra på oss, och är snabba på att haka på nya träningstrender. Dave Long forteller at når trenden å bære barfotaskor kom, medførte det en økning i fot-, underlivs- og knäproblematikk. Han har også notert at den rådande crossfittrenden har ökat överbelastningsskador på axlar och knän, skador som uppkommit av för tunga lyft med fel teknik. Men det finns enkla knep som gör att du kan hålla dig skadefri och fokusera på att bygga upp kroppen genom träning.
- Ha ett bra träningsupplägg. Du behöver inte mer än ett par basövningar, allt annat är överflödigt. Och lagom är bäst, så är det, säger Dave Long.
Han anbefaler også å gjøre stretching til en del av din oppvarming siden en myk og smidig muskel er vanskelig å skade.
- I övrigt handlar det om att ha en rimlig gräns för hur mycket du belastar kroppen, tryck den inte för ofta eller för mycket. Hver muskelgruppe trenger minst 24 timers hvile. Trår du hele kroppen i ett pass, skal det gå et døgn før du kjører igjen. Den senaste tiden har det blivit väldigt trendigt med aktiv återhämtning - att du styrketränar måndag, onsdag och fredag och sedan kör kondition tisdag och torsdag. Men du behöver inte träna mer än tre dagar i veckan, med ett bra upplägg.
Stretching gör musklerna smidiga.
Vad händer med kroppen om jag inte villar mellan träningarna?
- Träning är kataboliskt, vilket innebär att du bryter ner kroppen vid träning. Vid vila bygger du sedan upp och förstärker muskler, senor, ben ja, hela kittet. Ger du inte kroppen den vila den behöver leder det till slut till en överbelastning och regelrätta skador som gör att du inte återhämtar dig helt och hållet.
Gjør det når du trener?
Dave Long tipsar om hur du blir smärtfri.
- Se over ditt treningsupplägg och lägg om det.
- Avlasta området som gjør ont. Det säger sig självt, är något överbelastat så ska du inte belasta det mer.
- Holder smärtan i sig trots att du lagt om träningen och låtit det utsatta området vila? Søk hjelp hos en sjukgymnast.
- Se till att ta tag i skadan i tid och använd sunt förnuft, så finns det inga hinder för att du ska bli helt återställd.
HER finner du mer informasjon om David Long.
